Är det inte Wyclef?

Jag vet inte, vad har Busta Rhymes gjort som han borde ångra? Wyclef däremot, där har vi en som kanske har lite att skämmas för. Innan jag fortsätter vill jag bara poängtera att jag gillar Wyclef på riktigt, men jag vet inte om han har gjort sig förtjänt av det. Ok att han har varit med i Fugees och det är ju respekt, men efter det? Han fortsätter sin karriär med att gästa på Destiny's Child's 90-talshit "No no no" med de oförglömliga textraderna:

Yo, close your eyes, shorty
You're guaranteed to be hypnotized
By the remix that Wyclef provides
I don't care 'bout your size
Girl shake your thighs
All I'm tryin' to do
In the hood is stay alive
Make a little money with Destiny's Child
Thugs hear this song, they dance, they go wild [...]

Det som är slående i denna gästrapp är hur lat Wyclef är, de här raderna lär han ha slängt ihop i taxin på väg till studion. Och han drar sig inte heller för att säga vad det är han är ute efter, nämligen tjäna pengar med DC. Och raderna har ju inte alls med varandra att göra, vadå I don't care 'bout your size?

Wyclef är dock inte heller rädd att ta upp svåra teman. En favorit är tjejer som utnyttjas som gogo-dansare och strippor, dock vet jag inte om han gör det på ett särskilt seriöst eller trovärdigt sätt; i låtarna "Perfect Gentleman" och "Hey Girl". Livet i gettot behandlas i kalkonlåten "Ghetto religion" tillsammans med R. Kelly, inga kommentarer.

And the list goes on. Det bästa av allt är hans radioplåga från 2006, "Hips don't lie" med Shakira. Jag tyckte låten var jättebra innan jag förstod att Wyclef hade gjort en cover på sin egen låt. Originalet gjorde han tillsammans med en tjej som heter Claudette Ortiz på soundtracket till någon slags uppföljare till Dirty Dancing som heter "Havanna Nights" ett par år tidigare. Där heter låten "Dance like this" och är såklart bättre än i Shakiras version. Om det är "make a little money" Wyclef var ute efter även i detta fall, så lyckades han med minsta möjliga arbetsinsats, genom att återanvända en egen gammal låt. Vilket verkar vara hans motto, i likhet med många andra. Men kunde han inte åtminstone försöka göra det med lite mer stil?

Slutligen. I Dave Chapelle's "Bloc Party" är Wyclef med, och när han får besök av en skolorkester som ska uppträda tar han tillfället i akt att säga följande visdomsord: "Don't blame nothing on the white man!", och fortsätter med att berätta hur han kom till USA från Haiti med två tomma händer och sedan har lyckats med den amerikanska drömmen. Man kan tycka vad man vill om det, men själv tycker jag Lauryn Hill som sagt att hon inte gillar att vita lyssnar på hennes musik, och kritiserats för det efter noter, tar en mycket mer intressant och provocerande ståndpunkt. Hon har i alla fall rört om i grytan.

Och trots allt detta gillar jag fortfarande Wyclef, fråga mig inte varför.