Gymkontakt, del 1

En gång i tiden tränade jag på gym. Jag gick dit och drog i spakar och snören och lyfte olika delar på maskiner. Jag tränade mest styrketräning så jag blev måttligt svettig, vilket passade mig utmärkt.

Eftersom gymmet var billigt (Friskis&Svettis) och låg på nära avstånd från söderförorterna, var det fullt av andra med invandrarbakgrund. Det passade mig också utmärkt. Jag brukade se ungefär samma killar på gymmet som på de klubbar med svart dansmusik jag gick på vid denhär tiden.

Nu har det öppnat ett nytt Friskis&Svettis-gym där jag bor. Jag var där idag och insåg att stället saknar själ. Medan mitt förra gym på söder hade en tydlig prägel som jag kände mig hemma med, är det här bara blankt och förvirrat. Det beror ju såklart mycket på att det är nytt.

Men det beror också på att Friskis&Svettis är övertygade om att de kan attrahera "alla smaker", vilket märktes på spellistan de hade till musiken i gymmet. Det var allt från schlagers till rnb-hits från förra året, vidare över någon låt med Robyn och sedan en rocklåt. Det skapade dock ingen igenkänning för mig, bara förvirring. Jag kände heller inte igen en enda av människorna som tränade där.

Inte nog med att det nya gymmet gör mig förvirrad. Stämningen där får mig också att än en gång inse att jag bor på fel sida av stan.