68-generationen syns och hörs mest överallt, men verkar vara överrepresenterade som lärare på universitetet. Det handlar om män födda på 40-talet som i ämne efter ämne, på institution efter institution berättar hur det ligger till. Ibland kan man undra varför de säger exakt samma saker, oavsett vilket ämne de undervisar i. Ibland kan man också undra vilka de egentligen är bakom sina rutiga skjortor och slitna kavajer. Därför låter här TBHL männen ur 68-generationen få presentera sig själva:
"Kommunismen har vi sedan länge förkastat, redan på 70-talet tappade vi tron på maoismen, socialdemokratin är bara reaktionära i röda kläder, och Gud är ju död så varje val står vi nu och velar, vad ska vi rösta på egentligen? Partipolitik idag handlar ju bara om hur bra man gör sig i TV, ingen pratar längre om det som är viktigt, ingen för vår kamp vidare!
Kapitalismen har vi absolut inget till övers för, och förresten går det utför med allt, journalistiken är inte vad den har varit, nej, nu är det bara pengarna, dollartecknet och Mammon som styr. Mediekonglomerat och Rupert Murdoch, håhå jaja. Förut satt folk på överbemannade redaktioner och spånade fram idéer, javisst var det så, och pengar fanns det gott om, och om man ville åka till Mars och skriva om marsianerna så var det bara att skicka en faktura om ni förstår principen. Nu är det bara snabbmatsjournalistik och det är bara pengarna som styr, tur att vi införde arbetsrätten och "sist in, först ut" så att det är ungdomarna som ryker när det blir dags för nedskärningar.
Vi vet mycket om politik, till exempel är det tydligt att det har gått utför för välfärdssamhället, allt har monterats ner. Förut när våra barn gick på dagis var det minst fem personal på tio barn, det var tider det, nu är det bara kaos och förvirring, det är pengarna som styr och det är borgarnas fel, eller var det förresten socialdemokraterna? Ja, det är liberalisering vart man än tittar, det är dagens sanning det.
Har vi förresten sagt att det var bättre förr? Då levde folk sida vid sida i sann folkhemsanda, och de som inte passade in institutionaliserades; ja det var längesen man brydde sig om samhällets svaga på det sättet. Nu bor de här stackars invandrarna i förorter, betongkomplex, och våldet breder ut sig och segregationen, och det har vi alla ansvar för, ja det är för hemskt det där. Det ser ju vem som helst att välfärden inte fungerar därute i miljonprogrammen, det är tur att man bor i stan!
Ja, kanske har man själv blivit lite småborgerlig med åren, men vem har väl inte blivit det? Men självklart skulle vi aldrig svika våra ideal, nej, men om någon skulle råka erbjuda oss att köpa loss den där trean vi bor i ur allmännyttan tar vi såklart den chansen, det är ju ens principer som räknas och varför skulle vi tacka nej? Fast självklart var det bättre förr när bostadskön fungerade, så man fick sin kvart på Södermalm bara man hostade till litegranna, ja det var tider det.
Och den här individualismen som 80-talisterna har infört, har ingen lärt dem vad solidaritet betyder? Pluggar och reser och ska försöka "finna sig själva" istället för att ta ett riktigt jobb! När vi var unga fick vi bli vuxna och ta ansvar när vi gick ur realskolan, de där ungdomarna driver ju bara omkring i ett postgymnasialt limbo, det är osunt! Det var sannerligen bättre förr!
Har vi förresten sagt att det var bättre förr? Har vi påmint er om att vi i allra högsta grad är vänster fortfarande? I så fall vill vi bara säga:
Gud är död, länge leve 68-generationen!"
Inlägg
