En gång pop, alltid pop

Jag hörde bästa låten på SR Metropol idag, "Love is wicked" med Brick & Lace. Jag laddade ner den och har säkert lyssnat på den hundra gånger bara idag. Även om det här är en dancehall-låt, är den rätt poppig. Uppbyggnaden är som en poplåt - vers, refräng, vers, refräng, stick och så vidare. Dessutom innehåller den ett rap-parti, eller heter det kanske ett toast-parti?

I vilket fall. Det verkar som att alla låtar som jag gillar så mycket att jag repeatar dem och tvångskickar dem till mina vänner på msn, är låtar som låter som pop. Oavsett om genren heter dancehall, conscious reggae, hiphop, rnb, house eller raï eller skatepunk eller något annat. Och jag antar att min smak kan härledas tillbaka till när jag började lyssna på musik på högstadiet, och då var nere med indiepop. Jag antar att indiepopränderna inte har gått ur riktigt än. Helst vill jag att allt ska låta som pop, även om det är något helt annat.