Äkta yta

Jag fick nyligen höra av en internetbekant att "du låter som om du började lyssna på hiphop när Petter släppte sin första skiva". Inte särskilt nere med skiten, med andra ord. Om sanningen ska fram började jag nog lyssna på hiphop under samma tid som Petter släppte sin andra, eller till och med tredje skiva. Personen i fråga var i alla fall mycket angelägen om att berätta att han åt, levde och andades urban kultur. Själv var han till skillnad från mig äkta och genuin, och hade varit nere med hiphop sen Rocksteady Crew, vad nu det är för något.

När min förnärmelse hade lagt sig började jag tänka på hur paradoxalt detta med yta och ytlighet är. Människor som envist hävdar att de ogillar kommersiell musik, att musiken förlorar sin själ i en komprimerad mp3a, att all hiphop efter möjligtvis Jay-Z:s "the Blueprint" är skit, att vinyl är det enda rätta, att klubblivet i Stockholm är så oäkta i jämförelse med det i London eller Paris eller New York - det är just de som är mest upptagna med ytan. Visst, de är upptagna med att hitta något äkta och genuint bakom ytligheten, med att leta riktiga hiphophjältar istället för överproducerade deffade hitmaskiner, med att gå till dagens artisters källor och lyssna på dem. De är likväl upptagna med den här ytligheten, om än omvänt. De är besatta av att inte vara ytliga, att inte lyssna på ytan och att bevisa sin äkthet.

Själv har jag verkligen noll koll. Mest gillar jag hiphop med en snygg refräng och ett dansant beat, jag bryr mig mindre om vem som gjort den eller varför. Jag är väldigt svag för Kanye West. Jag såg filmen CB4 utan att ha hört talas om NWA och tyckte den var jätterolig ändå. Jag har aldrig lyssnat ordentligt på 2pac. Jag har gjort seriösa försök att lyssna på Jurassic Five och mitt bästa betyg till dem blev att, det funkar bra att städa till. De två hiphop-skivor jag lyssnat mest på är Dr Dre:s "2001" och MC Solaar "Cinquième AS", och jag har aldrig förstått grejen med Jungle Brothers.

Men det är såklart inte hela sanningen. Visst skulle jag också vilja vara sådär äkta som folk som dissar kommersiell hiphop utger sig för att vara. Ändå, det skulle vara så mycket softare om man inte var så upptagen med den där kollen som alla ändå lätt kan skaffa sig på Wikipedia i kombination med ett lagom snabbt bredband.