Jag har skaffat mig en invandrarförälder

I filmen om mitt liv har jag en skojfrisk invandrarförälder. Jag dras här med en farsa som är kortare än mig och ganska rund om magen. Han ser ut ungefär som Hassan Brijany i "Ett öga rött"-filmen.

Min invandrarförälder är nästan alltid glad, förutom när han talar om kulturella skillnader mellan vårt gamla hemland och det nya. Då låter han lika allvarlig som den iranska pappan i "Vingar av glas".

Här tänker jag mig själv som en blandning av huvudpersonerna i de här filmerna; en mix av Halim i "Ett öga rött" och Sara Sommerfeld i "Vingar av glas". När min invandrarpappa tilltalar mig på hemspråket svarar jag på svenska, och vice versa. Jag är hemskt kaxig av mig och till kroppsformen är jag benig.

Min invandrarpappa är som sagt rund om magen. Det gör att han kan slåss med magen som, just det, pappan till Roro i "Jalla jalla". Poff! säger det, när min invandrarpappa slår till alla som vill oss illa.

Min invandrarpappa är streetsmart. Han låtsas kunna sämre svenska än han kan. Han kanske kallar min kompis Måns för "Moms", och alla skrattar! Men egentligen förstår han allt som sägs på svenska, särskilt om det är något nedsättande om honom själv eller något han kan dra nytta av. I filmen om mitt liv tycker jag det är lite pinsamt att min pappa pratar med så mycket brytning: "pappa han heeeter inte Moms, han heter M-Å-N-S" kanske jag säger.

Som yrke har min invandrarpappa en affär där han säljer allt. Det är mycket svarta pengar, och jag får hjälpa honom att stava skyltarna rätt. Men självklart är han mån om att jag ska studera vidare, så jag slipper slava i en butik resten av livet.

När det är fest spelar min pappa musik från hemlandet. Han dansar runt med höjda armar och ett teglas i ena armen. Även detta tycker jag är lite pinsamt. Själv vill jag, på tonårsvis, då helst gå in på mitt rum och lyssna på Skee-Lo och Toni Braxton.

(Ingen mindre än Josef Fares kommer regissera filmen om mitt liv, som också kommer synas i en mindre cameoroll.)